Hej alla läsare!

Minns ni i början, då vi skrev om de tre riktlinjerna; Hälsa, Kost och Motion?!

Om inte så ska vi påminna er om att hälsa är ett tillstånd då du som människa upplever att du mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Det innebär alltså inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp utan att man är frisk och mår bra på alla sätt och vis.

Det vi vill få fram med detta är att du som person ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Vi ville därför titta närmare på först och främst olika psykiska sjukdomar som du kan fastna i lätt. Vi tänker dels att det kan vara intressant för dig att veta vad  de olika sjukdomarna innebär, samt vad du ska undvika för att inte hamna i de.

Den sjukdomen vi börjar med är depression. Det är mycket fakta och mycket text att läsa, men jag tycker absolut ni ska ta er tid och läsa detta, är väldigt intressant.

Vad är en depression?

De flesta människor har någon gång känt nedstämdhet. För att man ska få diagnosen depression krävs att man känt sig djupt nedstämd under en lång period. Man ska dagligen under en period av minst två veckor känt sig nedstämd och upplevt minskad glädje och intresse för sina vanliga aktiviteter. Det är även så att man presterar sämre på arbetet och den sociala förmågan har försämrats.

Varför drabbas man av en depression?

Jo, det kan vara olika anledningar till det, det kan dels vara att man råkat ut för något svårt i livet, att man utsatts för stark stress eller att man drabbats av någon sjukdom. Det kan även vara så att man blir deprimerad utan att ha någon direkt anledning till det.
Depression kan även ärvas genetiskt men man ärver inte den psykiska sjukdomen direkt. Utan det man vet är att man kan ha större risk att drabbas av depression som vuxen om någon av sina föräldrar haft det.
En av de vanligaste orsakerna psykologiskt till depression är att man saknar tillräckligt med positiv stimulans i vardagen. Det är alltså så att det under en period i sitt liv händer alldeles för få roliga och engagerade saker. Man hamnar nu i en situation där det tråkiga och påfrestande tar övertaget. Detta mår ingen person bra av.

Vad händer när vi drabbas av en depression?

Jo, det är så att hjärnans signalsubstanser kommer i obalans. Vilket ledet till att känslolivet, initiativförmågan, sömnen, sexualiteten, tankeverksamheten och aptiten drabbas.
På en del människor drabbas också koncentrationsförmågan och minnet. Kroppsliga syntom kan vara magsmärtor, förstoppning eller annan värk. Detta försvinner ofta när själva depressionen försvinner.

Hur märker du att du drabbats av en depression?

Det finns en del tecken som tyder på att du lider av en depression.

• Du känner dig nere och lättirriterad. Du överreagerar på kritik och på missöden
• Du tycker inte att någonting längre är roligt och har tappat intresset för sådant du förr gillade.
• Din aptit förändras: Antingen förlorar du aptiten eller börjar tröstäta
• Din sömn förändras: antingen genom att du har svårt för att somna och vaknar några gånger på natten eller att du flyr in i sömnen och helst av allt skulle vilja sova 20 timmar om dygnet.
• Du är extremt rastlös, eller tvärtom.
• Du saknar energi och är så trött att du knappt orkar stiga upp.
• Du har svårt för att koncentrera dig och att fatta beslut
• Du lider av skuldkänslor, förebrår dig själv, känner dig otillräcklig och helt misslyckad.
• Du har ingen sexlust.
• Du bär på självmordstankar.

kan också få olika kroppsliga besvär som till exempel:

• värk i lederna, musklerna och magen
•  andnöd
• hjärtklappning

”Har du en gång haft en depression kan den komma igen. Det är viktigt att vara uppmärksam på signaler på en ny depression”

Personer som lider av depression är på sitt arbete mer långsamma och mindre produktiva, obeslutsamma och osäkra samt att det gör fler misstag.
När de är hemma är de väldigt ointresserade av familjen. De kan inte visa sina känslor för nära och kära och är inte alls intresserade av att älska med någon. De drar sig ifrån sina vänner och alla sociala sammankomster. De känner ingen som helst tillfredställelse av sina fritidsintressen.

Den tydligaste symptomen på depression är nedstämdhet. Personen som lider av depression känner sig sorgsen eller ledsen och har väldigt lätt för att börja gråta även fast det bara är en liten ”skit” sak som hänt, personen ser även allting i svart. Det är omöjligt att personen blir glad över roliga och positiva händelser. En vanlig orsak till att man söker hjälp plus en vanlig symptom till depression är sömnsvårigheter. Det kan vara så att man har svårt att somna, man vaknar mitt i natten, man vaknar tidigt på morgonen. Man känner enorm ångest och orokänslor är även det symtomen.
En symtom som ofta förekommer är koncentrationssvårigheter och minnesstörningar. Det blir svårt att läsa eller se på TV, man kommer sen inte ihåg vad man läst, tittat på eller vad man planerat göra. Det finns även kroppsliga symtom, aptitlöshet, förstoppning och muntorrhet. Hela människan påverkas av depressionen, både kropp och själ. Den sexuella lusten och förmågan minskar eller upphör helt. Livsglädjen försvinner och det kan visa sig i personens rörelser och ansiktsuttryck. Rörelserna blir långsamma och ansiktsuttrycket kan bli stelt och livlöst. Personen som lider av depression orkar tillslut inte föra ett vanligt samtal med vänner.

Skuldkänslorna är stora hos en deprimerad person, och han eller hon ser sig själv som totalt misslyckad och livet känns därmed meningslöst. Det västa som kan hända är att man ser självmord som bästa utvägen.

Behandling av depression

När ska jag söka hjälp?

Jag personligen tycker att man ska söka hjälp så fort man anar att man lider av depression, dels för att det kan vara farligt om depressionen går så djupt att man kanske slutar äta och dricka. Det kan även vara så att man får självmordstankar och det bör tas på största allvar.
Jag tycker därför att du bör söka läkarhjälp för att få en behandling som gör att du mår bra igen.

De lindriga och måttliga depressionerna kan gå över utan behandling, men det tar tid. Det kan vara så att man lider av det i flera år istället för att man tar hjälp och kanske bara behöver lida i några månader.  Behandlingarna gör även att du minskar risken att hamna i de djupa depressionerna.

Behandlingen gör att du kan fungera som vanligt igen, i socialt umgänge och i arbetslivet.
Man kan behöva byta behandlingar under gången om man känner att den man fått inte hjälper.

De bäst studerade behandlingsformerna är läkemedel och psykoterapi. Vilken behandling man ska välja beror på vilken behandling man själv föredrar och vilken som finns tillgänglig.
Det har gjorts en undersökning som visar att det inte finns någon skillnad på de olika läkemedlen när man ska behandla lindriga och måttliga depressioner. Men däremot har tricykliska läkemedel som man använder vid djupare depressioner visats vara något effektivare.
När man väljer medicin tittar man mest på biverkningarna, det är ju smartast att använda sig av ett läkemedel som inte har lika starka biverkningar. En del av läkemedlen påverkar båda signalsubstanserna serotonin och noradrenalin medan en del endast påverkar den ena av dem.
När man använder sig av anti depressiva blir man inte frisk direkt utan det kan ta några veckor. Det gäller att man är beredd på att det tar en sådan tid och att man har tålamod att vänta på tabletterna. Hur länge man behöver använda sig av läkemedlet varierar men det krävs flera månaders behandling, ofta mer än det.

Man kan inte bli beroende av anti depressiva medel. Men det som kan hända är att om man slutar rakt av med tabletterna får man ett obehag och man kan inte hantera situationen man hamnar i.
Det man ska göra när man slutar med medicinen är att man ska trappa ner den successivt. Man ska heller aldrig sluta med sitt läkemedel bara för man känner att man mår bättre, gör man det kan risken bli att man hamnar i samma läge som förre behandlingens start. De sägs att man bör fortsätta minst sex månader efter man blivit bra, gärna ett år.

När man fått behandling av en depression betyder det inte att man är immun emot det. Snarare tvärtom, ungefär hälften av alla som drabbats av depression, drabbas återigen.

När du ska ha samtalsterapi gäller det att man träffar en som man känner förtroende för och som lyssnar på vad det är man har att säga. Vid psykoterapi ska man själv medverka för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
När det gäller psykoterapi har det visat sig att det finns en del former som är bättre än andra. De som man anser ha bäst effekt är kortare terapier, som ofta är på omkring tjugo tillfällen. Det man då inriktar sig på är själva depressionen och patientens tillvaro här och nu. Det som är huvudmålet är att patienten ska aktivera sig och förändra något påtagligt i sitt liv. Det kan bland annat vara olika rutiner, förhållande, tankemönster och aktiviteter.
Det finns sju olika former av psykoterapi. Två av dem anses vara de bättre och det är kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi.  Den kognitiva terapin handlar i stora drag om att förändra mönster för

tankar och reaktioner.  En person som drabbats av depression har ofta en väldigt negativ självbild, detta tittar terapeuten och patienten på. De försöker sedan titta på hur realistiskt det är att patienten är som den själv beskriver sig vara, och försöker tillsammans förändra den.
kognitiv beteendeterapi förkortas ofta KBT och är en kombination mellan kognitiv terapi och beteendeterapi. Det målet är att patienten ska arbeta med hemuppgifter för att kunna ändra tankemönster och beteende.

Som jag nämnde innan kan man om behandlingen inte hjälper byta behandling, till ett annat läkemedel eller en annan sorts behandling. Lider man av en mycket svår depression som inte vill ge med sig kan man få en el- behandling. ”När man får en el behandling placeras det ett slags plattor med tejp på, elektroder, vid patientens ena eller båda tinningar. Patienten får narkos och muskelavslappande medel, och sedan sänds en kortvarig ström genom elektroderna. På så sätt framkallas ett slags epileptiskt anfall, som motverkar depressionen. Störningar på både när- och långtidsminnet är vanligt i samband med behandlingen, men det brukar vara övergående. Oftast ger man 2 eller 3 behandlingar i veckan tills man har fått 8-10 behandlingar. ”

När man fått behandling av en depression betyder det inte att man är immun emot det. Snarare tvärtom, ungefär hälften av alla som drabbats av depression, drabbas återigen.

INTERVJU MED SKOLSKÖTERSKA

Jessica har arbetat med barn och ungdomar i åtta år, hon har dels arbetat inom barnpsykiatrin och nu arbetar hon som kurator på Österportskolan i Ystad där hon har arbetat i ett läsår. Hon har därför ingen erfarenhet av ökningar/minskningar när det gäller depressioner. Men generellt säger hon att det skett ökningar och att det kan bero på att dagens samhälle har för höga krav, stress osv..

Hon märker att någon drabbats av depression genom att mentorer, kompisar till den utsatta eller föräldrar kontaktar henne och förklarar situationen för henne. Det kan vara att personen har mycket frånvarande, är nedstämd eller att resultaten på arbetena sjunker kraftigt. Hon nämner även att det ibland är personen själv som tar kontakt med henne och förklarar hennes situation.

Hon tar då kontakt med personen det gäller och när hon fått kontakt med personen försöker hon samtala den denne, verkar det vara en person som känner nedstämdhet uppmuntrar hon denna till att ta kontakt med BUP om denne är under arton år, annars får de ta kontakt med vuxenpsykiatrin. Hon hjälper självklart till med kontakten dit. Hon arbetar med att uppmuntra och stärka personen som känner sig nedstämd. Hon sysslar inte med behandlingar i skolan men hon tar naturligtvis emot samtal under en kortare period.

Skolan kan bli jobbig för en person som lider av depression och då har hon som kurator skyldighet att ta tag i fallet och då samlas bland annat skolsköterska, syokonsulent mm och de pratar om situationen och kommer fram till ett bästa möjliga beslut för att den deprimerade ska känna sig trygg och känna att han/hon klarar av vardagen. Det kan vara så att de fixar så man tar bort någon kurs för tillfälligt, som man senare kan läsa upp när man mår bättre, det kan även vara så att man får längre tid till sina inlämningar.

Jessica har några tips som hon tycker man som nedstämt person ska ta till sig, det är att man ALDRIG ska hålla saker för sig själv, utan ALLTID berätta det för en vuxen, det behöver inte vara en kurator eller psykolog, utan kan vara en vuxen man känner tillit till. Hon säger att man självklart kan prata med sina vänner också, men menar på att en vuxen har mer erfarenheter av livet och kan hjälpa personen mer. Det är inte så lätt för en kompis att förstå riktigt hur det är för en person som känner nedstämdhet. Håller man inte allt för sig själv kan man komma undan att drabbas av en depression säger Jessica.

SÖK HJÄLP hos en kurator, psykolog eller liknande. Det är väldigt bra att få professionell direkt.

Man ska hålla på sina rutiner, äta mat när man ska, sova när man ska, motionera när man ska osv. Rubbar man sina rutiner blir det inget bra resultat.

Hon nämner även att man kan vara låg och nedstämd utan att få en diagnos om att man lider av depression.

En depression är en sjukdom precis som andra fysiska sjukdomar, bara det att denna är psykisk. Det betyder inte att man inte ska se för bi en depression bara för det är en psykisk sjukdom, den bör precis som andra sjukdomar tas på största allvar.

ANHÖRIGA

Du som anhörig ska vara taktfull, men inte så mycket att du inte låtsas om att problemet finns. Jag tycker du ska hitta ett bra tillfälle där du kan berätta att du är medveten om personens problem och att du berättar att du finns där för honom/henne för att hjälpa och lyssna. Du kan även försöka bjuda in personen till att uttrycka hur han eller hon känner, men insistera inte på det. DU ska inte heller kräva för mycket av personen utan vara uppmuntrande men på samma vis tålmodig och låta personen välja sin egen takt. Försök att känna dig så förstående så möjligt så att personen inte upplever att du inte bryr dig om henne eller honom, du kan sedan fråga om det finns något du kan göra för personen.

Tonåringar säger ofta ”lämna mig i fred” men med detta menar man inte att man vill bli lämnad i fred, man vill egentligen bara bli sed och få någon att hjälpa en. Fast man mår skit rent ut sagt så säger man till sina föräldrar att man mår bra och att allting är lugnt. Med detta vill jag säga att ni som föräldrar måste stå på er, ni kan göra det på ett snällt vis och säga rakt av att ni vill hjälpa till och om ni tillsammans ska uppsöka en psykolog.

Tonåringar säger ofta ”lämna mig i fred” men med detta menar man inte att man vill bli lämnad i fred, man vill egentligen bara bli sed och få någon att hjälpa en. Fast man mår skit rent ut sagt så säger man till sina föräldrar att man mår bra och att allting är lugnt. Med detta vill jag säga att ni som föräldrar måste stå på er, ni kan göra det på ett snällt vis och säga rakt av att ni vill hjälpa till och om ni tillsammans ska uppsöka en psykolog.