Man definierar ätstörningar som ett problem med förhållandet till mat och ätande. Man tänker mycket på vad man ska äta och inte äta, eller på när man ska äta, och lyssnar inte till kroppens signaler som säger när man är hungrig eller mätt. De som har ätstörningar får även ett förändrat förhållande till sin kropp, och är hård eller dömande mot sig själv. Kontroll är något en person med ätstörningar tycker är väldigt viktigt. Man blir upptagen med saker som att planera vad man ska äta nästa gång man äter eller hur man ska träna eller äta för att ”rätta till” det man inte är nöjd med. Kan även vara om vad man ska säga till vännerna för att slippa äta något på lunchen. Man är också överdrivet fokuserad på hur mycket man väger och hur kroppen ser ut, troligen uppfattar man sin kropp annorlunda än vad den är, vilket är en del av sjukdomen.

Om man har ätstörningar brukar känslor av lycka hänga nära ihop med att man till exempel lyckas följa en diet, blir smalare eller klarar av att äta ”normalt” fast man är deppig och det finns mat hemma. Kanske tänker man sig att man en dag i framtiden ska känna sig helt nöjd. Men känslan av att vara nöjd eller lycklig kommer inte. Istället blir man fast i olika tankar kring ätande och hur kroppen ser ut, och känner sig ofta arg, besviken, ful eller misslyckad.

Kroppen påverkas väldigt negativt av ätstörningar. Din kropp behöver alla olika ämnen för att fungera som den ska, får man då inte i sig denna näring man behöver leder det till många allvarliga konsekvenser.  Det man brukar märka tidigt är smärta i magen, blir trött, huden blir uttorkad, man får sämre minne och svårt att koncentrera sig. Men detta är bara början med åren kommer det komma många nya saker.
Det är inte bara kroppen som påverkas, ditt psyke också. Ätstörningen hänger ihop med att du mår dåligt, vara nedstämd och deppig vilket gör att man gör sig själv illa. En del mår dåligt redan innan de får ätstörningar, andra börja göra det med tiden. Alla tankar kring mat och sin kropp gör det svårt att koncentrera sig på andra saker, och man får svårt att tycka saker är roliga, ångest är väldigt vanligt.

Det finns olika typer av ätstörningar, det är anorexia, bulimi, hetsätning och ortorexi. Vilken sort man har spelar ingen roll, alla är lika jobbiga, allvarliga och farliga för kroppen.  Det är viktigt att man i tidig fas kan få hjälp med att reda ut sitt problem.

Tänkte att vi skulle gå in lite kort på vad de olika sorterna innebär och sen ska vi avsluta med hur man gör för att bli av med sin sjukdom. Även vad du som nära vän kan göra.

Anorexi är då man bantar på så vis att man låter bli att äta eller också kräker man upp det man ätit så man går ner så mycket i vikt att kroppen kommer i svälttillstånd. Har man anorexi väger man för lite, men man själv anser att man inte är tillräckligt smal och är jätte rädd för att gå upp i vikt. Anorektikern har stenkoll på vad de äter och blir ofta hyperaktiva och tärnar mycket.

Bulimi är då man har tankarna på mat och sin kropp. Man är väldigt rädd för att gå upp i vikt, men tappar ibland sin kontroll och äter mycket mat, man hetsäter. När man gjort det så vill man så fort så möjligt bli av med maten så man kräks, använder laxermedel eller tränar hårt.

Hetsätning definierar man som att man äter väldigt mycket mat, snabbt och på ett okontrollerat vis. Det är vanligt att man är överviktig om man hetsäter eftersom man inte försöker få bort det man ätit så som man gör när man har bulimi. Man tänker på mat i stort sätt hela tiden.

Ortorexi är då man måste vara väldigt medveten om vad man stoppar i sig, leva hälsosamt är ett tvång. Att äta nyttigt och träna är enormt viktigt, gör man inte detta blir man besviken på sig själv. Denna typ kan utveckla en ätstörning och därmed ta över ens liv, på så vis att man hela tiden vill ha kontroll över vad det är man stoppar i sig och hur man tränar bäst. Det är jobbiga tankar som kan göra att man får ångest eller blir deprimerad.

ATT BLI AV MED SIN ÄTSTÖRNING

Att bli av med sin ätstörning kan vara väldigt kämpigt, men det går. Det första man måste göra är att själv inse att man har ett problem, ätstörning sedan måste man själv bestämma sig för att man SKA bli bra. Det kan vara bra att prata med en nära vän som man litar på samt en person som är van vid problemet och kan tackla det på bästa möjliga vis och kan få en ur ätstörningen.

En person som levt med ätstörningar länge kan känna en hemsk känsla av att bli av med sitt problem. Man vill bli bra men är rädd för hur det ska vara och vad det betyder. Nu ska man njuta av maten man äter och inte längre ha kontroll. Ätstörningen kan ha blivet en del av sig själv, och skapat en sorts ”trygghet”.  Det man måste komma ihåg är att man inte är sina ätstörningar utan att det är någonting man har.
Då du har problem med ätstörningar kan du ta kontakt med ungdomsmottagningen, BUP, skolhälsovården, vårdcentralen eller barn-ungdomspsykiatrin. Ju snabbare du tar kontakt, desto bättre.  Det varierar vilken hjälp man behöver, beroende på hur allvarligt problemet är. Det brukar fungera bra för folk att gå i terapi, då får man hjälp att bearbeta problemet. Det kan även vara så att man får gå till en dietist där man får hjälp med precis hur och vad man ska äta, eller också ett behandlingshem eller sjukhus.

Några tips på vad man kan tänka på:

• Varför ens förhållande till mat blivit som det blivit, och hur skulle man vilja att det var istället?
• Vad vinner man med sin ätstörning, och vad förlorar man? Det kan hjälpa att skriva ner det man kommer på.
• Vad skulle man vilja lägga energi och tid på istället för tankar om mat och ätande, vad vill man ha ut av livet?
• Har ens relationer till andra förändras med ätstörningen? Skulle de kunna vara bättre?
• Vilka tankar och känslor kan ha med ätstörningen att göra, och egentligen inte ens friska jag? Att må dåligt för att man har ätit en viss sak eller att tycka att ens kropp är äcklig eller att man är dålig på något sätt, är inte bra.
• Finns det andra saker än maten och kroppen som man mår dåligt av, och kanske behöver prata med någon om?

• Om man inte får i sig tillräckligt med näringsämnen kan man inte fungera som man ska. Det gäller både sånt som att orka röra på sig och känna sig pigg och stark, och sånt som att kunna skratta, slappna av och njuta av närhet.
• Det kan vara skadligt för kroppen att försöka ändra eller lura den. Den klarar inte det hur länge som helst, men om man börjar äta på ett sätt som kroppen mår bra av kan man få ett bättre, friskare och troligen längre liv.
• Ätstörningar kan göra att man blir allvarligt sjuk eller i värsta fall dör.

• Innan ätstörningen kunde man tyda kroppens signaler av att vara hungrig eller mätt. Det kan man lära sig igen.
• Budskap och bilder om kroppar, träning och mat kommer att fortsätta finnas omkring en. Men man kan träna sig att tänka att ”det är inte för mig”, att det är onödiga saker att slösa energi på.  
• Man kan också lära sig att inte lyssna på andras prat om mat, vad som är nyttigt, träning, kroppen och så vidare.

Som närstående till en person som har ätstörningar kan man känna sig väldigt orolig. Man kan inte själv hjälpa personen att bli helt fri från problemet, det krävs professionell hjälp till det. Men det är viktigt att du som anhörig finns där för personen och lyssnar, pratar och försöker få honom/henne att inse hur allvarligt det faktiskt är och att söka hjälp tillsammans. Du ska aldrig ta på dig hela ansvaret själv, det blir för tungt och du själv kan hamna i en ond cirkel.

Ångest är något vi alla känner från och till. Det kan bero på något traumatiskt som händer i livet, något i vardagen som känns jobbigt men det behöver faktiskt inte ha någon anledning.

 Ångest är ofta en del av det vanliga livet men man kan även ha sjuklig ångest, detta kan vara svårt att skilja på. Oro, ängslan, spänningar, stress, rädsla och panik kan lätt flyta ihop.

Känslan utav ångest kan vara mycket stark och jobbig. Det kan kännas i hela kroppen på olika vis men man ska veta att det inte är farligt trotts att det känns skrämmande.

Vi reagerar alla olika på ångest men ofta i form av hjärtklappning, svettningar, muntorrhet, spända muskler, domningar, illamående, yrsel eller andnöd. Att känna ångest är kroppens sätt att berätta att något hotfullt och farligt kommer hända och därför måste förbereda sig på att kämpa eller fly.

Det finns ett antal ångestsjukdomar som fobier för någonting eller paniksyndrom då man utsätts för plötsliga ångestattacker. Ofta känner man ständig oro eller obehagliga tvångstankar och tvångshandlingar.

För att undvika ångest är det viktigt att skaffa sig kunskap om ångest och sina känslor och försöka urskilja dem och reflektera över dem. Man kan försöka hitta något som hjälper en att bli glad och lugn när det känns som värst. 

Att berätta om sin ångest hjälper att hantera och komma över det som ångesten handlar om. Ta hjälp utav dina vänner och familj!

Se till att sova ordentligt på nätterna, då har du mer energi under dagen att tampas med det du tycker är jobbigt och kan på så vis undvika en del utav din ångest.

När du känner av ångesten försök att göra något lugnande som att slappna av en stund till en skiva eller gå ut och gå, det brukar ofta hjälpa med rörelse då det frigörs endorfiner och du ökar syreupptaget vilket får dig att känna dig piggare och ofta gladare.

Man kan behandla ångesten genom att ta hjälp via samtalsterapi och läkemedel. Det fungerar olika bra för olika människor och man får prova sig fram till det som fungerar bäst för en själv. Lycka till!

Källor:

http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Angest/

http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Angest/

Kommer ett tips på en god sallad du kan göra till kvällen!

   1 person
75 g romansallad (eller hjärtsallad)
50 g gröna kålblad (små, späda blad av rosenkål eller strimlad spetskål)
60 g grovt speltbröd i tärningar
1 tsk äppelcidervinäger
1 vitlöksklyfta
½ hårdkokt ägg
Saft av ½ citron
Salt och peppar
Worcestersås
3 droppar valnötsolja
100 g grillad kycklingfilé
15 g valnötter
15 g parmesanost (17%) i flagor

Tillagning
Skölj sallad och kål och dela salladen i mindre, men inte för små, bitar. Snitta kålen fint. Låt sallad och kål droppa av på en handduk. Halvera vitlöksklyftan och gnid in brödbitarna med den ena halvan och vänd den i vinäger. Sätt in brödet i ugnen på 200 grader i 7-10 minuter tills det är sprött.

Grillstek kycklingen. Vispa ägg, den andra halvan vitlöksklyfta,

Hej!

Här får ni lite tips om olika näringsämnen, varför de är så bra och vad de hjälper dig med. Hoppas du hittar användbara tips!

Kost/näringsämnen:

Det är viktigt att ha en bra kost och varierade matvanor för att uppnå en så god hälsa som möjligt. Om man inte äter nyttigt och får i sig de näringsämnen som vi behöver ökar risken för sjukdomar och förtidigt åldrande.

Vi behöver många olika näringsämnen för att må bra. De viktigaste näringsämnena är bl.a.:

Kolhydrater som ger oss energi. Kolhydrater får vi av kostfibrer, socker och stärkelse som finns mycket i bröd, ris pasta, potatis, mjöl, gryn, frukt och grönsaker. Vi hämtar ca 50 % av vår energi från kolhydrater. Sockret och stärkelsen i kolhydraterna bryts ner till glukos för att sedan transporteras via blodet, ut i vår kropp. När blodet har tagit upp glukosen så kallas det för blodsocker. Det blodsocker om inte används som bränsle, det lagras som glykogen i muskler och lever.

Stärkelserika livsmedel är en bra energikälla som utgör den största delen av de kolhydrater vi äter. Detta finns framför allt i mjöl, gryn, bröd, pasta, ris och majs.

Kostfibrer är också en viktig näringskälla men ger ingen direkt energi. Man behöver det för att tarmen ska fungera och det hjälper även till för att känna mättnad. Kostfibrer är smältbara växtdelar som finns i våra spannmålsprodukter. Fiber finns det mycket i äpplen men också i fullkornsprodukter som knäckebröd, fullkornsbröd och fiberpasta.
Kostfibrer delas in i två olika grupper, lösliga och olösliga. Lösliga kostfibrer finns i havre, korn och frukt påverkar blodkolesterol, blodsocker och insulin nivå. Olösliga kostfibrer håller tarmen i skick och minskar då risken för förstoppning. Dessa finns i främst i det olika sädeslagens ytterskikt, alltså kliet. Som vuxen bör man äta mellan 25 – 35 g kostfibrer per dag. Även om det är nyttigt så kan det också ge problem för magen och tarmen.

Socker kan förekomma i maten på två olika vis, antingen naturligt eller tillsatt. Godis, kakor, saft och läsk är de produkter med tillsatt socker. Naturligt socker får vi från russin, frukt och bär. Max 10 % av din totala energi mängd bör komma från renat socker.

Fetter är också ett näringsämne som vi behöver, det finns både farliga och nyttiga fetter. Man dela upp dem i mättat fett, enkel mättat och fleromättade fetter. Det finns vegetabiliska och animaliska fetter. Som man hittar i både kött och en del grönsaker som tillexempel avokado och oliver.

Fett innehåller mycket energi, varje gram ger 9 kcal. De ger dubbelt så mycket som protein eller kolhydrat. Om du inte använder allt så lagras det i kroppen som fettväv, alltså kroppsfett. Fettväven är ett extra energiförråd och kan hjälpa dig i situationer då man är utan mat under längre tid. Fettet skyddar och isolerar våra organ. I genomsnitt i Sverige kommer 37 % av vårt energiintag utav fett och man bör ha 30 %. En lagom mängd fett är livsnödvändigt, speciellt för kvinnor, för at hormon produktion, ägglossning och menstruation ska fungera normalt.

Du får i dig lika mycket energi per gram fett oavsett vilket fett som du äter, men de olika sorterna påverkar kroppen på olika vis. Därför är det viktigt att få i sig alla de olika sorterna. I Sverige äter vi mest mättat fett och tillsammans med en stillasittande livsstil gör att vårt kolesterol i blodet stiger. Detta leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Viktiga fettsyror är omega 3 och omega 6 pga. att kroppen inte kan producera dem. Detta finns i t.ex fisk, avokado och nötter.

Protein är en livsnödvändig källa för att vi ska kunna bygga muskler men även för signalsubstansen. Muskler och immunförsvaret består tills stor del av protein. Protein är reserv energi till kolhydraterna om de skulle ta slut. Deras uppgift är att bygga upp, reparera och underhålla kroppens alla celler. Det finns mycket protein i rött kött, ägg, fisk, broccoli, böner, mjölk, ägg, ost och även i bröd, gryn och pasta.

Hormoner, enzymer och antikroppar är livsnödvändiga och de består till stor del av proteiner. Proteinet i blodet svarar för transporten av järn och syre i kroppen. Överskottet, det som inte används går till energiomsättning.

Protein är uppbyggt av ett tjugotal aminosyror, åtta av dessa kan kroppen inte själv bilda och dessa tillförs genom det vi äter. Därför kallas dem livsnödvändiga syror.

För att få i sig alla de näringsämnen som vi behöver kan man utgå ifrån kostcirkeln. I kostcirkeln kan delas i 7 livsmedelsgrupper:

• Grönsaker
• Frukt och bär
• Potatis och rotfrukter
• Mjölk och ost
• Kött, fisk och ägg
• Bröd, pasta, ris och spannmål
• matfett[1]

Även vitaminer är nödvändigt för vårt välbefinnande, de viktiga vitaminerna är:

• A-vitaminer är viktigt för vårt immunförsvar, synen och för huden. A-vitaminer finns i lever, mjölkprodukter och ägg.
• B-vitamin nödvändigt för nerver, hjärta, muskler, tillväxt, bodbildning, hud, naglar, hår och immunförsvaret. B-vitaminer hittar man i frukt, grönsaker och fullkorns produkter.
• C- vitamin är en antioxidant och är bra för immunförsvaret, hormonproduktion och sårläkning. C-vitamin finns i citrusfrukter, nypon och gröna grönsaker.
• E-vitamin är bra för huden och hormonproduktionen det finns i vegetabiliska oljor, vetegroddar och sötmandel.
• K-vitamin är viktigt för blodets koagulation och uppbyggnaden av skelettet. Det finns i gröna bladgrönsaker, mjölkprodukter, lever och broccoli finns K-vitamin.[2]

[1] http://www.dietist.se/viktminskning.htm

[2]http://www.livsmedelssverige.org/halsa/narvit.htm

Kesolasagne med spenat

Ingredienser:

1 gul lök

2 burkar krossade tomater

12 lasagneplattor

500 g keso

2 dl riven ost

600 g bladspenat

2 vitlöksklyftor

1 msk olivolja

1 msk chilipulver

Salt och peppar

Gör så här:

Sätt ugnen på 225 grader. Skala och hacka gul lök och vitlöksklyftorna, fräs i en kastrull tillsammans med oljan till dess att löken blivit mjuk. Tillsätt krossade tomater och låt koka i 4-5 minuter. Blanda sedan i bladspenat och koka ytterligare någon minut. Krydda med salt, peppar och chili. Sänk värmen och tillsätt keso.

Varva fyllningen med lasagneplattorna i en smord ugnssäker form. Avslutningsvis toppa med riven ost, gratinera mitt i ugnen i ca 30 minuter.

Servera med grönsallad och du har en sund och komplett måltid!

Klockan slår några minuter i sex när jag kliver in genom porten till Fitness center i Sjöbo. Det är kallt ute och jag fryser i mina träningsbyxor men när jag kommer in känner jag direkt känslan utav flämtande och alstrande värme från träningslokalerna strömma emot mig och jag blir genast varm. Stämningen är spirande, personalen är hurtiga och på gott humör och de tränande är taggade inför sina pass.

Sjöbo fitness center eller SFC som de gärna väljer att förkorta det är en ideell förening som skapades 1989 som en del i Kraftverket, alltså gymmet. Efterhand som det expanderades blev det 1991 en egen verksamhet

De började med att ha aerobics pass som är en koordinations krävande träningsform som utövas nästan som en dans. Efterhand som det visade sig populärt tillkom andra träningsformer som Step up som utövas på en bräda, box-aerobic och spincykling som nu är deras mest populära träningsform och har dragit många medlemmar.

Idag har de 500 medlemmar och ca 40 pass per vecka och försöker ha verksamhet under hela året även under sommaren. Dem är 15 instruktörer, 4 receptionister och en styrelse som driver SFC. Styrelsen består utav en blandning instruktörer, tränande och receptionister, allt för att skapa en dynamisk anda i styrelsen som möjligt!

Hit är alla välkomna, från alla olika åldersgrupper. Det är det som gör detta ställe så unikt för här tränar alla blandade åldrar allt från 9 – 80 år gamla. Jag tror att det är viktigt för samhället att man möter många olika typer av människor.

Som jag ser det verkar Sjöbo fitness center vara en förening utöver det vanliga, hit är alla välkomna att träna. Efter intervjun provade jag ett spinning pass och jag kan inget annat än att rekommendera det, det gav mycket positiv energi. Prova gärna detta träningskoncept, det finns en speciell gemenskap i luften och alla blir bemötta med ett leende!

"Ju snabbare du får i dig en korrekt samansatt måltid, desto kortare tid tar det för din kropp att bygga upp ny styrka och göra sig redo för nästa träningspass"

Att äta direkt efter du tränat är väldigt viktigt, vi kommer här nämna varför det är så viktigt.

• Intensiv träning får muskelcellerna att brista. För att lappa ihop dem igen och bygga upp ny styrka behöver kroppen aminosyror, det vill säga små byggstenar som den kan bilda nya muskelstrukturer av. En av de bästa källorna till det är proteiner som i mag-tarmsystemet bryts ner till aminosyror.
  
  
• Träning kräver energi, och ju högre intensivitet du tränar med, desto mer energi ska hämtas från förbränningen av de kolhydrater som redan är lagrade i musklerna. Efter träningen är det viktigt att du återfyller reserverna och det gör du genom att äta kolhydrater. En bonus är att äta kolhydrater samtidigt tjänar som bränslekälla och därmed räddar matens proteiner från att förbrännas.
  
  
• Hård träning betyder även inflamationer i leder, muskler och senor. Genom att sätta ihop en återhämtningskost som inte bara bidrar med kolhydrater och proteiner, utan även av en massa inflamationsdämpande fetter, vitaminer och mineraler minskar du muskelvärken och förkortar din återhämtningstid.

EXEMPEL PÅ SNABBA MÅLTIDER SOM GER MAXBRÄNSLE TILL DIN KROPP:

• 50 gram havregryn
  2 dl mjölk
  10 gram mandlar
  - Du hackar mandlarna sedan rör du bara samman ingredienserna.
  
  
  
• 2,5 dl naturell yoghurt
  1 frukt
  30 gram Müsli
  -Du kan välja vilken frukt du vill ha, sedan finskär du denne och blandar sedan samman alla inridienserna.
  
  
• 250 gram frukt
  1 dl apelsinjucie
  1 tsk vaniljsocker
  20 gram proteinpulver
  - Du blandar samman ingridienserna med hjälp av en mixer och vips så har du en urläcker smoothie.
  
  
  
• 2 skivor rågbröd
  1/2 avokado
  50 gram räkor
  - Blanda samman avokadon och räkorna och lägg de sedan på rågbrödet och njut.
  
  

  
  

  Här fick ni några exempel på snabba måltider ni kan göra direkt efter er träning. Hoppas ni finner någon nytta av dem!

   

   

   

   

   

Hej alla, känner ni vårsolen titta fram?

Det har varit några fina soldagar här nere i skåne och vi kan inte annat än hoppas på att våren är här nu!

Det är dags att ge sig ut i solen för att fånga energi för det är nämligen så att när solens strålar träffar vår hud bildas D-vitamin vilket många har brist av under vinterhalvåret och är en utav anledningarna till att vi blir trötta och depprimerade. Att ge sig ut i solljus 20 minuter per dag räcker, men var noga med att använda solskyddsfaktor så att du inte bränner dig.

Varför inte förena nytta med nöje och ge sig ut på en promenad under dagen med hunden eller med en kär vän för att få lite motion. Att gå en halvtimme 3-4 gånger i veckan är tillräckligt för att få den motion man behöver. När vi rör på oss förbättras syreupptaget till hjärna och hjärta vilket gör att man blir piggare även när man inte tränar och man orkar mer under dagen.

En timmes träning ger dig två timmar tillbaka i energi så försök att röra på dig mycket om du känner dig trött men tänk på att maten är lika viktig! Mycket fibeberikade fullkornsprodukter som pasta och grovt bröd ger bra energi. Ät även frukt och grönsaker så får du i dig c-vitamin och mineraler så att du orkar ge dig ut i motionsspåren!

"Fånga dagen"